Miljöbyggnad 3.2-certifiering

För att certifiera enligt Miljöbyggnad 3.2 eller 4.0 krävs en miljöbyggnadssamordnare med erfarenhet av certifieringssystemets regler. Om ni har planer på att certifiera kan vi utvärdera förutsättningarna för ert projekt. 

Vi beräknar indikatorer 1–4 och 9–11 och samordnar resultaten med övriga discipliner så att er byggnad uppnår den certifieringsnivå ni eftersträvar.

Hör er av er till oss om ni har frågor eller vet att ni behöver hjälp med certifieringsprocessen.Vi är medlemsföretag i Swedish Green Buildings Council.

Allmänt om Miljöbyggnad 3.2

Miljöbyggnad 4.0 har släppts och kan sökas via SGBC. Version 3.2 kan fortfarande sökas under hela 2023.

Största skillnaden i version 4.0 är att indikator 4. Andel förnybar Energi, indikator 7 Ventilation, indikator 12 Legionella och indikator 6 Radon är borttagna.

Miljöbyggnad 3.2 består av 15 indikatorer som beräknas och redovisas för SGBC. Respektive indikator kan erhålla betyget brons, silver, guld eller klassad (inte godkänd), vilka viktas om till ett byggnadsbetyg. Betygsnivå silver motsvarar ungefär en byggnad enligt BBR:s nybyggnadskrav. 

Erfarenhet kring hur indikatorbetygen påverkas av byggnadens utformning och tekniska system är viktigt i valet av byggnadsbetyg.
Nedan följer information om de olika indikatorerna, hur de beräknas, faktorer som är avgörande och vanlig ansvarsfördelning.

Miljösamordnaren fungerar som ett stöd för alla projektdeltagare och syftet med miljösamordningsuppdraget är att förse alla berörda discipliner med erforderlig kunskap och goda möjligheter att lyckas. 

Ansvarsfördelning

Vid första projekteringsmötet bestäms vem som ansvarar för vilken indikator. Nedan finns en ansvarsfördelning att använda som utgångspunkt i projekten.

Indikator 1 Värmeeffektbehov

Allmänt

Värmeeffektbehovet beräknas som värmeförluster på grund av värmetransmission, luftläckage och ventilation vid DVUT och uttrycks som W/m², omslutande area. Syftet är att premiera byggnader som projekteras och byggs för lågt värmeeffektbehov när det är

som kallast under ett normalår.

Utmaningar

För moderna byggnader med bra formfaktor, hög isolermängd, FTX-ventilation samt bra täthet brukar det inte vara några problem att få betyget godkänt eller silver. För betyget guld kan man behöva spetsa vissa faktorer. 

Metod för beräkning

Värmeeffektbehovet beräknas med beräkningsverktyg i Microsoft Excel tillhandahållet av SGBC (Sweden Green Building Council). 

Avgörande faktorer

Värmeeffektbehovet påverkas främst av byggnadens:

1. U-värden (isolertjocklek)
2. Ventilationssystem
3. Lufttäthet (Candera utför luttäthetsprovning)
4. Verksamhet och brukande

Indikator 2 Solvärmelast

Allmänt

Solvärmelast avser den solvärme som passerar fönster och bidrar till uppvärmning av rum. Solvärmelasttalet uttrycks som W/m² golvarea under sommarhalvåret. Kravet grundas i syftet att premiera byggnader som projekteras och byggs för att begränsa övertemperaturer inomhus och således begränsa behovet av komfortkyla under sommarhalvåret.

G-värde = solskyddsfaktor fönsterglas eller solskydd enskilt separerade från varandra.
G-systemvärde = solskyddsfaktor fönsterglas + innanpå-, mellanliggande eller utanpåliggande solskydd.

LT-värde = ljustransmittansvärde (faktor för genomsläppt dagsljus i fönsterglaset). 

Utmaningar

På dagens marknad finns många typer av fönster och solskydd med varierande prestanda. Att uppnå ett bra betyg gällande solvärmelasten i bostäder brukar inte vara något problem då man kommer långt med mellanliggande persienn avseende solskyddsfaktor. Svårighet kan uppstå där persienn inte är ett alternativ och yttre solskydd vill undvikas då detta innebär att projektet kräver solskyddsglas vilket får negativ inverkan på LT-värdet och därmed dagsljuskravet i indikator 11. Mest fördelaktigt är mellanliggande persienn eller yttre solskydd då dessa inte påverkar LT-värdet i fönsterglaset, samtidigt som större andel av gratisvärmen från solen under vinterhalvåret kommer till nytta. 

Metod för beräkning

Beräkning av solvärmelasten kan göras enligt en förenklad metod men detta medför betydligt sämre resultat än dagens moderna verktyg. Utförs beräkningen med moderna verktyg får man realistiska svar på solvärmelasten i varje enskilt rum inklusive påverkan från balkonger och andra skuggande objekt. 

Avgörande faktorer

1. Planlösning
2. Fönsterstorlek i relation till golvarea
3. Solskyddens G-värde (solskyddsfaktor)
4. Situationsplan och skuggande byggnader om sådana finns; träd medräknas ej.
5. G-systemvärde, faktor för hur mycket solvärme som släpps in genom fönsterglas inklusive solskydd. 

Indikator 3 Energianvändning

Allmänt

Energianvändningen beräknas som primärenergital enligt BBR 29 uttryckt som kWh/m², A_temp och år. Kravet involverar även mätplan och förvaltningsrutiner.

Utmaningar

Högre ambitioner på indikatorns betyg medför att noggrannare beräkning krävs, såvida inte marginalen till kravet är stor. Då är det viktigt att säkerställa följande parametrar:

• U-värden
• Köldbryggor
• Systemval för värme/kyla/ventilation och deras effektivitet.
• Verksamhetens karaktär.
• Myndighetskraven enligt BBR (ibland kan tillägg på kraven tillgodoräknas).
• BBR:s viktningsfaktorer för el och fjärrvärme.
• Rörförluster
• Infiltration (lufttäthet)
• Använda säkerhetsmarginal för distributions -och reglerförluster. 

Beroende på önskat betyg kan kravet uppnås med effektiva systemlösningar och bra U-värden. FTX, bergvärme och solceller eller fjärrvärme kombinerat med solfångare för tappvarmvattenproduktion är att rekommendera.

Andra systemlösningar såsom spillvattensystem kan vara nödvändigt för att uppnå det önskade betyget. 

Endast uppmätta kulvertförluster mellan undercentral och anslutna byggnader får schablonmässigt dras av. Överväg därför att placera energimätare i anslutna byggnader om det är aktuellt.

När det är möjligt kombineras utförandet av energideklaration och verifiering i projekten.

Metod för beräkning

Beräkning utförs med hjälp av dynamiska beräkningsverktyg som exempelvis IDA ICE 4.8. 

Avgörande faktorer

1. Formfaktorn
2. U-värden och köldbryggor
3. Systemval för värme/kyla/ventilation
4. Verksamhetens karaktär
5. BBRs viktningsfaktorer för el och fjärrvärme
6. Rörförluster

Indikator 4 Andel Förnybar Energi

Allmänt

Andel förnybar energi av byggnadens årliga energianvändning.

Utmaningar

Inte alla fjärrvärmeproducenter tillhandahåller tredjepartgranskad fjärrvärme vilket kan innebära svårighet att uppnå betygen silver och guld. I övriga fall är det mer en kostnadsfråga.   

Metod för beräkning

Beräkning utförs med hjälp av SGBC:s verktyg för beräkning av andel förnybar energi. Resultat från energiberäkningen (indikator 3) utgör indata till beräkning av indikatorn. Den energi som kategoriseras som fastighetsenergi bedöms. För lokaler ingår även verksamhetsenergi i bedömning medan hushållsel i bostäder är frivilligt att bedöma.

Indikator 5 Ljud

Allmänt

Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för god ljudmiljö.
Betygskriterierna för bostäder baseras på kravnivåer i BBR och SS 25267.

Utmaningar

För betyget BRONS ska byggnaden uppfylla BBR:s krav gällande buller.

För betyget SILVER ska två av de fyra akustiska parametrarna (buller, stegljud, ljud från installationer och luftljud) uppfylla ljudklass B. Stegljud och luftljud kan vara svårt att uppnå beroende på byggnadens utformning. Att klara Ljudklass B för buller är kostnadsdrivande i lägen där ljud från trafik är påtaglig.

Metod för beräkning

Hänvisas till ljudsakkunnig. 

Avgörande faktorer

1. Närhet till väg och trafikbuller. 
2. Byggtekniska lösningar i trä medför mer ljud.
3. Kan kräva speciella fönster.
4. Val av installationer (vissa medför mer ljud än andra).

Indikator 6 Radon

Allmänt

Radonhalten inomhus bedöms uttryckt som Bq/m³. Förhöjd halt av radon som följd av byggnadsmaterial ska kontrolleras och likaså förvaltningsrutiner.

Kriterier för betygen SILVER och GULD avser högsta uppmätta dosvärde.

Utmaningar

Krav ställs i projekthandling på att strålning från bergmassor, färdig betong samt prefabricerad betong ska kunna levereras.

Candera AB utför två månaders mätning i färdig byggnad någon gång under uppvärmningssäsong. Verifiering av krav på gammastrålning sker indirekt vid mätning av radonhalt i färdig byggnad.

Metod för beräkning

Markradonmätning utförs för tidig uppskattning och eventuell ändring av grundkonstruktion. Om grundkonstruktionen utförs radonsäkert är det inte nödvändigt att redovisa markens radonhalt.

Indikator 7 Ventilation

Allmänt

Bedömning görs av ventilationssystemets kapacitet, luftkvaliteten, donplacering samt förvaltningsrutiner.

Utmaningar

Många bostäder har otillräckligt forcerat flöde i köksfläkten enligt boende. Större forcering medför att kanalerna behöver en större dimension vilket kan vara en utmaning tekniskt och kostnadsdrivande.

Underlag som styrker garanterat minst 75 procent uppfångningsförmåga för luftföroreningar vid matlagning.

De tidigare standarderna IEC 61591:2005 och SS EN 13141-3:2004 är från och med 2017 ersatta med nu gällande standard som alla producenter måste förhålla sig som har beteckningen SS EN 13141-3:2017. Miljöbyggnad har dock inget krav på vilken standard som ska ha nyttjats vid beräkning av osupptagningsförmågan. 

Metod för beräkning

Ventilationsflöden projekteras enligt ovan krav.

Indikatorn redovisas med projekteringshandlingar och produktval.

Indikator 8 Fuktsäkerhet

Allmänt

Hantering och åtgärder för fuktsäkerhet under projekterings, bygg och förvaltningsskede samt förvaltningsrutiner. 

Utmaningar

En risk är att vatten tränger in under montage perioden, fuktsakkunnig ska ansvara för att förhindra detta.

För att nå silver krävs att en fuktsakkunnig deltar i projektet och upprättar en fuktsäkerhetsbeskrivning. För att hålla kostnader nere rekommenderas att en och samma person ansvarar för allt arbete med fukten då arbetssätt kan vara individuellt i denna process.

Metod för beräkning

Rutiner för kontroll av uppkomst av fukt- och vattenskador som leder till problem med inomhusmiljön, kan till exempel inkludera besiktningar, mätningar, rutiner för hantering av information från brukare och driftspersonal.

Avgörande faktorer

Betygsnivå silver kräver att en fuktsakkunning deltar i projektet och guld kräver en diplomerad fuktsakkunnig.  

Indikator 9 Termiskt Klimat Vinter

Allmänt

Bedömning görs av det termiska klimatet utifrån PPD-index vid DVUT samt förvaltningsrutiner. 

Utmaningar

Radiatorer kan kräva en viss typ av ventil som tillåter innetemperatur upp till 22 grader för att säkerställa komforten. Beräkningen är känslig och kräver information om ett relativt stort antal parametrar:

• Rummets geometri och fönsterstorlek.
• U-värden på konstruktioner och fönster.
• Konstruktionernas värmekapacitet.
• Relevanta köldbryggor.
• Fönsters placering, storlek och U-värde.
• Rumsvärmares storlek, placering och yttemperatur.
• Rummets lufttemperatur.
• Tilluftsflöde och tilluftstemperatur. För varmluftssystem används dimensionerande tilluftstemperatur och tilluftsflöde.

Mätning för verifiering enligt betygsnivån guld kräver speciell mätutrustning (Candera tillhanadahåller om så utrustning och utför undersökning och verifiering). Enkäter kan ta tid att dela ut, få underskrivna och insamlade varför mätning kan vara ett bra alternativ. Det är också ett mer säkert sätt att verifiera inneklimatets kravnivå än den subjektiva uppplevelsen. 

Metod för beräkning

Termiskt klimat beräknas med hjälp av energisimuleringsprogram, exempelvis IDA ICE. Verifiering sker med speciell mätutrustning. 

Avgörande faktorer

Indikator 10 Termiskt Klimat Sommar

Allmänt

Det termiska klimatet bedöms utifrån PPD-index vid en kritiskt varm och solig dag eller bedömning baserad på indikator 2 samt förvaltningsrutiner.

Utmaningar

Beräkningen är känslig och kräver information om ett relativt stort antal parametrar:

• Rummets geometri.
• U-värden på konstruktioner.
• Fönsters storlek, g-värden och solavskärmning.
• Eventuellt kylande effekt, kylytors storlek, placering och yttemperatur
• Konstruktionernas värmekapacitet.
• Relevanta köldbryggor.
• Tilluftsflöde och tilluftstemperatur.
  
• Lufthastighet

Metod för beräkning

Termiskt klimat beräknas med hjälp av energisimuleringsprogram exempelvis IDA ICE.

Uppnås silver på indikator 2 med påvisad möjlighet till vädring så behöver bara en beräkning genomföras för dessa 2 indikatorer.

Avgörande faktorer

Indikator 11 Dagsljus

Allmänt

Dagsljustillgången bedöms med förenklad metod, dagsljusfaktor eller utblick. För lokaler bedöms även förvaltningsrutiner.

Utmaningar

Utmaningar uppkommer ofta i rum med en liten andel fönster i relation till golvarean, rum som skuggas av ovanliggande utstick eller andra byggnader. Detta kan meföra att ändringar i rumsutformningen, fönsterstorlekarna eller fönstrets egenskaper, behöver göras. 

Metod för beräkning

Termiskt klimat beräknas med simulering av dagsljusfaktorn med hjälp av program som baseras på analysverktyget Radiance. 

Avgörande faktorer

• Rumsgeometri
• Glasstorlek
• Fönstrens placering
• Glasets LT-värde
• Reflektionstal på ytor (Standard MB 3.1 kan nyttjas)
• Höjd på omkringliggande byggnader
• Planerad bebyggelse enligt detaljplan

Läs mer i vår kunskapsportal under dagsljusberäkning.

Indikator 12 Legionella

Allmänt

Åtgärder för att minska risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier samt förvaltningsrutiner.

Utmaningar

Långa kulvertar eller otillräcklig isolertjocklek runt varmvatten och VVC-rör medför ökad energianvändning för att hålla tillräckligt hög temperatur i VVC-kretsen. Dettta kan påverka resultatet i indikator 3 Energianvändning.

Brist på kunskap kan medföra allvarliga konsekvenser. 

Metod för beräkning

Dimensionering och placering av givare utförs av VVS-ansvarig respektive styrprojektör. 

Avgörande faktorer

1. Plats ska finnas för erforderlig rörisolering i schakt och andra utrymmen.
2. Genomtänkta dragningar av VVC-ledningar.
3. Genomtänkt placering av temperaturgivare och uppföljning av systemets temperaturer.

Indikator 13 Logbok med Byggvaror

Allmänt

Inbyggda byggvaror ska dokumenteras och deras innehåll deklareras, samt förvaltningsrutiner för upprätthållande av loggbok. BSAB 96 är Svensk Byggtjänsts system för kategorisering av byggvaror. Svensk Byggtjänst tillhandahåller information om respektive BSAB-kod.

Utmaningar

För betygen Silver och Guld accepteras endast ett fåtal avvikelser avseende eBVD2015 eller motsvarande. Det ska framgå att alternativa produkter undersökts och/eller förfrågningar om eBVD2015 gjorts. Mängd och placering ska anges. Avvikelser ska sammanställas.

För att säkerställa att loggboken blir komplett och korrekt under byggskedet ska rutiner för detta upprättas och följas.

Underlag som behövs

• Uppgifter om inbyggda varor i byggnaden under bygg- och förvaltningsskede.
• Byggvaror som tillhör byggnaden och är fast monterade omfattas av kriterierna.

Metod för beräkning

Vanligen används bedömningssystem såsom (i bokstavsordning) BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHus eller Produktkollen för hantering av loggbok. Egna verktyg och metoder accepteras. Dokumentation accepteras om innehållet följer riktlinjerna i avsnitt 3 i eBVD2015.

Följande behöver inte ingå i loggboken:

• Byggvaror utanför byggnadens klimatskärm.
• Byggvaror som tillhör verksamheten.
• Skruv, spik, mutter, plåtband, hålband, plaststrips, låshus eller motsvarande.
• Förbrukningsvaror som märkspray, bränsle etc.

Indikator 14 Utfasning av Farliga Ämnen

Allmänt

Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas med så få farliga ämnen i material och byggvaror som möjligt.

Det som bedöms är förekomst av kandidat-, utfasnings-, hormonstörande- och prioriterade riskminskningsämnen i byggvaror, emissioner av flyktiga organiska ämnen i inomhusmiljön samt förvaltningsrutiner.

Utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen enligt KEMI:s PRIO-kriterier får ej förekomma i omfattning över haltgränser enligt CLP-förordningen.

Kandidatförteckningen är en lista med drygt 200 särskilt farliga ämnen som är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, REACH. Du som tillverkar, importerar eller distribuerar varor eller kemiska produkter inom EU och EES måste ha koll på om dina varor eller kemiska produkter innehåller något ämne på kandidatförteckningen eftersom det kan innebära att du har särskilda krav på dig.

Ett fåtal avvikelser från betygskriterierna accepteras. Det ska framgå att alternativa produkter undersökts. Avvikelser ska dokumenteras, motiveras och sammanställas. Mängd och placering ska framgå. För betyget Silver accepteras bedömning av byggvaror och kemiska produkter med ej publikt innehåll om inga av dessa ämnen förekommer och det bekräftas av tredje part, till exempel (i bokstavsordning) BASTA, Byggvarubedömningen eller SundaHus.

Underlag som behövs

• Handling som styrker hantering av farliga ämnen under byggskedet med avseende på betygskriterier för sökt betyg. Om loggboken är färdigställd: komplett loggbok med relevanta delar som styrker sökt betyg inklusive eventuella avvikelser.
• Förvaltningsrutiner om dessa är framtagna.

Att tänka på i anslutning till andra byggnader 

I en byggnad med tredimensionell fastighetsbildning (3D-fastigheter) kan till exempel schakt eller installationer som försörjer fastigheten, fysiskt ledas genom en annan fastighet. Material och produkter registreras då i den loggbok som tillhör 3D-fastigheten som betjänas, under förutsättning att det finns ett avtal, till exempel servitut. 

Utfasningsämne

Utfasningsämnen betraktas som särskilt farliga och definieras av KEMI. För att en byggvara ska anses vara fri från utfasningsämnen får halten av respektive ämne i KEMI:s PRIO-kriterier i varje byggvara inte överstiga halterna enligt KEMI.

Hormonstörande ämnen

Innehåll och halt av hormonstörande ämnen ska inte överstiga halter enligt EU:s EDS-databas för hormonstörande ämnen Cat 1 och Cat 2.

Metod för beräkning

Information om byggvarors innehåll av utfasningsämnen, hormonstörande ämnen, prioriterade riskminskningsämnen och emissionsvärden finns att hitta i byggvarans byggvarudeklaration, se indikator 13.

Vanligen används bedömningssystem såsom (i bokstavsordning) BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHus eller Produktkollen för hantering av loggbok.

Om egen bedömning sker ska det finnas dokumentation som visar utvärderingsmetod och kompetens hos den som genomfört bedömning.

Med byggvara avses i Miljöbyggnad den produkt som monteras eller används i byggnaden. Det kan vara en kemisk produkt enligt definition i REACH. Sammansatta byggvaror följer definitionen i REACH.

Indikator 15 Stommens och Grundens påverkan

Allmänt

Redovisning av klimatpåverkan från stommen och grunden i kgCO_2e/m²A_temp. 

Underlag som behövs

• Klimatpåverkan från produktion av stomme och grund omfattande livscykelfaserna A1, A2, A3, A4 med generiska data.
• Minst 50 % av klimatpåverkan för produktion av byggvarorna baseras på produktspecifika EPD:er.
• Transportsträckor.
• Generiska uppgifter för utsläpp för olika transportsätt.

Vanliga svårigheter

I dagsläget finns inga gränsvärden. För att underlätta arbetet är det klokt att använda mängdkalkyler som redan är upprättade (inköpskalkyl exempelvis). Detta kan reducera handläggningstiden drastiskt. 

Metod för beräkning

Beräkning kan göras manuellt men utförs med fördel i program som OneClick LCA eller Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg som utvecklas av Svenska Miljöinstitutet. Ofta krävs att vissa delar av byggnaden ändå mängdas upp manuellt från en PDF ritning. 

Bilder och figurer är hämtade från www.SGBC.se